Så kan Högtidligt tilltala användas i en mening
- Men, Henning, hur kan du tilltala mamma i denna häftiga ton !
- Han bugade sig tyst utan att göra något försök att tilltala henne, men det dröjde inte länge, förrän fru Sundler vände sig till honom.
- Högtidligt var för resten hela sällskapet - naturligtvis med undantag av Roger Hyltenius.
- Men han räckte högtidligt fram en liten käpp, och så hjälpte han upp barnet.
- Hon kom in, högtidligt och tyst, glidande med långsamma steg mot barnen.
- - Här vid tröskeln till mitt hem, sade mäster Gudmund högtidligt, spörjer jag dig än en gång : vill du icke stanna, Henrik ?
- Alltsammans hade varit vackert och högtidligt.
- Och för var och en lovade Rissen lika högtidligt, att de dyrbara hemligheterna låg i gott förvar.
- Och på bröllop tycker jag det är så vackert med vita klänningar, det är någonting så rent och högtidligt.
- - Många lyckliga dagar har jag levat här, sade hon högtidligt för sig själv.
- Det är högtidligt att ha sina pojkar i examen, det är ännu högtidligare att bli ruinerad.
- Hon kan stå och fantisera om hästar hemma vid kakelugnsspisen innan hon kryper i säng om kvällen, så att det känns riktigt högtidligt
- Hennes ansikte hade något högtidligt, de bleka ögonen simmade som i rinnande ljus.
- Kanske kunde det tilltala en kvinna som Petra ?
- Det är sant demokratiskt och bör tilltala alla de svenske.
- Allt var så stilla och högtidligt som om parken idag firat någon minnesfest.
- Kurts högtidliga och indignerade utrop : Jag, Kurt Balzar, son till firmans grundare-fann ett lika högtidligt och indignerat eko i firmans lokaler.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
